Plötsligt händer det!

Jag älskar varierad träning men i mitt huvud har jag fastnat lite för löpning. Vill vara en sån där person som glatt drar ut på en löptur på milen snarare än ett varv runt kvarteret. Men vill inte smutskasta rundan "runt kvarteret", man måste börja någonstans.

Idag drog jag och sambon på oss våra matchande kompressionstights från Pro touch, väldigt sköna, och sprang ut. Han hade gjort upp en runda som vi i grova drag tänkte skulle vara runt 6-7 km. Pulsklockorna i högsta hugg och självklart skulle jag i vanlig ordning klämma ur mig "i det här tempot skulle jag kunna springa väldigt länge". Sagt och gjort.

Vi gav oss fasen på att vi skulle nå milen så vi tog extrarundor både högt och lågt för att få till det. Den sista kilometern var riktigt seg då den avslutades med en uppförsbacke på en slingrig och stenig stig. Men oj så nöjda när vi kom i "mål". Det är så härligt när man under träningen blir så taggad till att prestera istället för att ta genvägen hem för att man råkade bli trött/få håll/glömde spisen på.

/ Lillasyster