Jennie hade inte fått veta att vi skulle på utflykt utan trodde vi skulle hänga i trädgården, ibland fungerar inte telepati för att överföra information, tyvärr.
Men vi har ju gott om vagnar så vi tog fram en till av våra.
Och så turades de om med vagnar och pulka Lilla J, Lilla G och Hugo som blev trött i sina små ben av att gå i all snö.
Jag glömde sätta i bromsen på vagnen så den fick sig en åktur med draghundar.
Lilla J vägrade åka om det inte var mommo som drog.
Syrran klämde fast låret på sig själv i bromsen på vagnen (???) inte lätt med ny vagn (???).
Vi skrattade så vi grät. Och sen drog vi pulka så svetten lackade.
Och så slog vi oss ner vid picknickbordet på Prinskullen och mommo dukade upp!
Äggmackor, choklad, varm choklad med vispgrädde och marshmallows och varm saft!
I exakt 1,5 minut satt vi där och tyckte detta var det godaste vi någonsin smakat och njöt! Sen hade Lilla J druckit upp sin choklad och drog iväg och då fick vi upp och hoppa så att han inte stack iväg nerför något stup.
"Jag känner mig lite frusen." sa syrran på väg hem.
Jag kände mig allt annat än frusen eftersom svetten rann längs ryggen efter den vilda barnjakten i skogen.
"Men visst älskar du din mamma!?" sa mommo oklokt nog till Lilla J.
"Älka mommo!" sa lilla han och röt åt mig att låta bli när jag kom för nära.
Resterna av picknicken åt vi inne vid köksbordet med lite kaffe.
Så vansinnigt härligt, mysigt, roligt och så fantastiskt lätt det var att somna på kvällen. Snusandes i mitt öra och med armarna om min hals somnade Lilla J och jag kände hans välling andedräkt mot min hud.
"Visst älskar du sin mamma!" sa jag klokt till min son, för när han sover kan han ju inte säga nej eller svara att han älskar sin mormor.
Precis som det ska vara!
/Storasyster
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar