Imorse vaknade jag efter en sån saknad efter Idre. Vet inte vad jag fick den ifrån. Men Idre på hösten ligger mig varmt om hjärtat. Det blir ett sånt lugn. Och jag älskar de där krispiga, kyliga dagarna med en sån härlig färgexplosion i naturen.
Vid den här tiden förra året var vi till Grövelsjön med vännerna och "vandrade" och åt våffla.
Lilla G bodde bara i Idre i två månader av sitt liv men ändå har jag så mycket minnen från just den tiden. Fint!
/ Lillasyster
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar