Syrrans Runi

Även Syrran har fått en dejt dress i det härliga mönstret från Made By Runi. Vik lite tyg på en av våra "tygresor" till Calletex, längtar till nästa resa!

En smidig sak med den här klänningen är att den går så bra att amma i, perfekt för oss småbarnsmammor som pysslar med sånt!
/Storasyster

Förlossningen

Det har gått 8 veckor sen förlossningen och jag känner fortfarande att det är så härligt att han nu är här hos oss vår lille kille!
Det tar lite tid att smälta en förlossning, den här gången kände jag inte "det här kan jag tänka mig att göra igen!" så fort bebisen tittade ut som jag gjorde första gången. Två förlossningar kan man verkligen uppleva på helt olika sätt. Det här var snarare "tack och lov att det är över!".
Innan det hela väl drog igång var jag bra trött på att vara gravid, som ett enda långt väntande där man gick på helspänn och letade tecken kändes det och så kom han ju ändå bara en dag efter BF. Det var först dagen efter Vasaloppet, då när jag bestämde mig för att på måndagen skulle jag iallafall inte föda något barn, jag kände mig inte sugen helt enkelt, som han kom!
Med dunder och brak vaknade jag av värkar klockan två på natten, ingen tvekan om att det var på riktigt. Jag gick och la mig igen och lyckades sova lite. Värkarna tilltog, den berömda slemmisen gick och vid sex väckte jag mannen. Barnvakten ringdes hit vid sju och fick kasta sig iväg. Vi käkade frukost och vid åtta skulle vi åka. Då duggade det tätt mellan värkarna och det var så pass att jag fick ligga ner när de kom. Lägga mig i kökssoffan, på hallmattan, på badrumsgolvet. Trodde aldrig jag skulle få på mig skorna eller ta mig ut till bilen. Var en massa små saker jag fick för mig att jag "var tvungen att göra", stoppa det bästa läppsylet i fickan och sånt!
Väl framme i Örebro var det inte tal om att gå från parkeringen, det var tufft att gå från hissen in på förlossningen! Öppet 6 cm fick vi veta när vi kom in! Så skönt att att det var igång på riktigt och skönt också att ha varit hemma ganska länge kände jag.
Sen skumpades det pilatesboll och TENSen var på! Det tog ett tag innan någon bebis tittade ut så vi hann med att prova förlossningspallen, ta hål på hinnorna som inte gick av sig själva, dricka himmelsk päronsaft och ligga på lite olika sätt i sängen innan det var krystningsdags. Min man var en klippa, han skulle kunna jobba som doula!
Min skräck (en av dem) inför förlossningen var att det skulle bli som sist att jag inte fick några riktiga krystvärkar. Så blev det inte! Jösses! En krystvärk är inte att leka med! Oj så många gånger jag tänkte att jag inte ville! Och oj så många gånger jag svor åt mig själv över att jag valde lustgasen men stod över ryggbedövningen. Hade jag fått en krona för varje gång jag sa "Hjälp mig!" till alla i rummet så hade jag gått därifrån som en kvinna inte bara rik på kärlek utan också på pengar!
Det var fantastiska barnmorskor som lyssnade och hjälpte mig att få förlossningen så bra som möjligt för mig. De hjälpte mig att lägga upp en plan för hur vi skulle göra och jag könde mig hela tiden trygg. Förutom en stund där på slutet när jag helst ville gå hem.
Men så kom han, han var just en han! "nu ser vi bebisen, du kan känna huvudet om du vill!" sa barnmorskan. Det var fantastiskt att känns hans lilla huvud, han var på riktigt på väg! "Nästa gång släpper jag ut bebisen!" sa hon sen så jag visste att nu jäklar var det inte mycket kvar!Ögonblicket då vi hörde honom, för han kom skrikandes, är en av livets häftigaste stunder, de lyfte upp honom så vi fick se och så fick han ligga på mitt bröst.
"Vi har fått en bebis! Vår bebis är här! Nu är han här!" och annat klokt sa jag i min totala lyckobubbla!

Sen åt vi mackor, luktade på honom, fotade och log från öra till öra!
//Storasyster

Päron på förlossningen

Oj vad jag inte saknar att vara gravid! Det är så härligt att han nu är här hos oss på utsidan istället för i magen. Jag saknar inte magen, foglossningen eller att inte kunna böja mig ner. Foglossningen blir bättre och bättre och nu kan jag promenera igen. Jag kan leka och springa i trädgården!

Jag har verkligen mått prima efter förlossningen, jag kunde snabbt börja röra på mig och hade inte speciellt ont, med tanke på vad kroppen gått igenom.

Ett starkt minne från förlossningen är den här pärondrycken som min man blandade i vattenflaskan. Då tyckte jag den smakade piggelin och var det godaste jag druckit. Den har jag nu fått dille på och dricker varje dag! 

Fast just idag bör det väll drickas påskmust. Vi är alla mycket piggare och funderar på att ge oss iväg på en liten utflykt, vår första som tvåbarnsfamilj!

Först ska vi bara äta, amma, packa mellis, amma, ta på oss, byta blöja, packa vagnen, packa skötväska, byta blöja och amma!

/Storasyster

Gravid vecka 40

Idag börjar något helt nytt, graviditetsvecka 40, Lilla J kom i slutet av vecka 39 så det här med vecka 40 är helt nytt! Eftersom att jag ställt in mig på att inte gå hela vägen fram till BF, 4 mars, så börjar det kännas som en lång väntan nu. Dumt att göra så, men svårt att låta bli! Speciellt när man tycker att man känner mycket sammandragningar och förvärkar.

Idag är det måndag och Lilla J säger att det är idag bebis kommer, syrran säger på onsdag och mamma håller på fredag. Så det är många bud på just denna vecka. 4:e mars är ju självaste Vasaloppet. Ska vi kanske invänta Vasaloppsstarten och tajma startskottet med vattenavgång? Vilken historia att berätta isåfall!

Det är just nu två par brallor som sitter skönt, tre i nödfall och eftersom det av någon anledning är så lätt att spilla på magen får tvättmaskinen gå varm här hemma för att jag ska ha något  att ha på mig!

Magen har en väldigt bra storlek för att lägga virkningen på och för att klämma fast virknålen ovanpå, toppenbra!

Igår försökte vi promenera igång förlossningen.  Men långpromenad, i mina mått mätt, i det härliga vintervädret med två glada hundar hjälpte inte till för att starta något. Men snart måste det ju vara dags!!!

Som att vänta på ett lopp, men utan att veta vilken gren, är det skidåkning, skridskor, cykling, löpning? Utan att veta hur lång sträcka det är och så har man ingen aning om när starten går. Men man vet att det kommer bli grymt tufft och så vet man att priset är det finaste möjligt!

Vi har ett väldigt bra serviceteam runt omkring som också står och väntar på att det hela ska starta! 

/Storasyster

Träningsmål

Oj som jag längtar efter att få tillbaka min kropp! Kommer säkert sakna att alltid ha den här lilla personen med mig i magen, men inte gravidkrämporna!
Det ska bli så skönt att få börja röra på mig ordentligt igen. Det är ju en liten uppförsbacke kvar såklart, efter förlossningen så hoppar man ju inte i löparskorna, eller man hoppar ju helst inte alls som jag vill minnas det. Men några veckor efter förlossningen så tänker jag att det blir lättare att röra sig igen!

Sånt här kommer jag på riktigt kunna göra igen! Efter förra förlossningen så tror jag att jag ville kunna springa en mil och lite sånt. Den här gången har jag några andra mål.
Löpning. Jag vill kunna springa ifatt Lilla J! Som jag ska jaga honom den lille underbaringen och när jag jagat ifatt honom ska jag lyfta upp honom och krama honom!
Smidighet. Jag vill kunna lättsamt sätta mig på sandlådekanten, gräva en borg, göra en väg och kravla omkring utan skräck för att aldrig mer kunna resa mig igen eller få utmattningssyndrom.
Styrka. Jag vill kunna lyfta upp Kiwi! Han ska få sig en ordentlig kram när jag väl lyft upp honom också.
Distans. Det där med en mil känns oviktigt, men jag vill kunna gå från öns södra ände till den norra. Drygt en kilometer! Vilken njutning!
Rimliga träningsmål ändå, som jag längtar! Och med tränaren Lilla J så tror jag inte ens jag behöver en träningsplan, jag bara hänger på honom i hans tempo så är jag i hamn på nolltid!
/Storasyster

Gravid vecka 39

Tjoho, ny vecka igen! Fortfarande ingen bebis men det börjar dra ihop sig så att säga! Lilla J han bestämde sig för att komma till oss denna vecka, en vecka före utsatt datum och om det blir en repris så är det nu bara 6 dagar kvar tills vi får träffa vår lilla goding. Men vi vet ju att Lilla J är en energisk liten person, kanske är lillasyster eller lillebror en lugnare typ som väntar lite längre. Ingen som vet! Det är spännande, nästan olidligt spännande att precis nu när som helst så kan det dra igång!

Nu längtar vi efter att få träffa dig!

Den här veckan är det barnmorskebesök igen. Kanske det sista med bebis i magen. Förutom det ska vi mysa och umgås massa jag och Lilla J! Han är hemma från förskolan där det går magsjuka, det känns som en riktig mardröm att få det hela familjen just nu! Så vi har bestämt oss för att ta sportlov den här veckan! 

Njuta av att få sova så mycket som möjligt och äta, äta ska jag också göra. Kolhydratladda läste jag i gravidappen var en bra ide! Dricka kaffe varmt, haha, kommer ihåg att det var i princip omöjligt med nykläckt bebis. Varför? Tja, det kan jag inte riktigt förstå nu, har nog glömt bort en hel del med att ha en liten bebis hemma, men som sagt bäst att njuta av varmt kaffe när man kan för det blir säkert samma visa igen med koppar som står och kallnar överallt. Ta långa duschar, duschningen var ett riktigt stressmoment kommer jag ihåg, som att bebis hade inställd timer på att så fort man schamponerade in håret så ville den ha mat. Gå och lägga mig när jag vill, inte när den lille bebisen bestämmer att det är okej. 

I magen är det trångt! Hur kan det ens få plats en hel människa på sisådär 50 cm där inne? Det är verkligen fantastiskt! Jag har satt upp lite nya träningsmål inför sommaren, får nog bli ett eget inlägg om det!ä för nu gick vattnet! Skoja bara, det gjorde det inte. 

/Storasyster

Gravid vecka 38

Ny vecka, ny förkylning som det gamla vabruariordspråket säger!

Nu har vi allihop åkt på Lilla Js förkylning och götapetter, den är inte att leka med. Det är den typen av förkylning som har extraallt! Jag utgår från att kroppen som är så fantastisk helt enkelt väntar med att dra igång en förlossning tills man är friskare igen, för just nu är jag för förkyld för att föda något barn!

Här är min förkylda nuna.

På bebisen är det full rulle, den har vänt på sig och ligger inte på samma sätt som förra veckan, lite synd för jag tror att mina fogar mådde bättre av att bebisen låg som den gjorde förut. Hur någon som är 48 cm och väger 3 kg ens får plats att snurra runt där inne är svårt att förstå, det måste vara trångt! Förvärkar och många besök på toaletten har hört veckan som gått till, blir spännande att se vad den här veckan har för nytt med sig.

Barnet räknas nu som fullgånget och alla inre organ är färdigutvecklade. Det ska bli så spännande att se vem som gömmer sig där inne!

/Storasyster

Det tar sig med foglossningen

Nu i vecka 37 så tycker jag äntligen att det känns något bättre med foglossningen. Mer rörlig är jag inte, men det gör mindre ont, ja av foglossningen alltså!

Så här såg det it en höstdag när jag var tvungen att ta mig ut i en skogsdunge för att känslan var att jag skulle kvävas utan skogsluften. Bilen fram till skogskanten och sen kryckorna med så jag kunde ta mig en bit in. 

20 veckor ungefär har jag dragits med riktig jädra foglossning, sen vecka 18 ungefär. Finns såklart många som har det mycket sämre än mig, som är helt sängbundna under graviditeten på grund av sin foglossning.

Nu är det mer att jag känner mig som en överviktig pingvin som gör det otympligt och svårt att röra sig. Några raska eller långa promenader står alltså inte på dagsschemat.

Men jag är glad för idag har jag gjort allt det här! Nu ligger jag utslagen i sängen med en vild bebis i magen och tar igen mig lite. 

/Storasyster

Inte så dumt nu heller

Tiden precis just nu är inte heller så dum alltså!
Snacka om att den som väntar på något gott... en väldigt speciell tid det här med all nervositet och allt som händer hela tiden och så all förväntan!

Barnmorskan sa igår att nu kan det komma bebis när som helst! Men jag har bestämt mig för att 25/2, på Vasaloppet skulle kunna passa bra! Hon sa också att tvåbarnschoken inte gick att jämföra med enbarnschocken, visst kunde två barn vara dubbelt så mycket jobb men också dubbelt så mycket glädje och tvåan hänger bara med, ettan har liksom banat väg! Då hoppas vi på att hon har rätt, ingen chock, bara glädje!
Jag tror på fem krystvärkar, sen är bebis ute! sa hon också. Och så berättade hon några ”bra att veta-saker” ifall man skulle föda i bilen. Hahaha! Nej tack, det har jag inga planer på! Om vattnet går i bilen, eller om man föder barn i bilen så rekommenderade hon att man inte berättade det för rekondfirman för det kunde vara svårt att få någon att vilja rekonda bilen då. Att vara barnmorska måste vara ett spännande jobb!
Nu ska vi njuta av även denna graviddag och idag är alla dessutom lediga från jobb och förskola. Kanonkulan är perfekt stor för att använda som kudde eller ryggstöd, mina mjukaste och skönaste byxor sitter uppe utan att kana eller trycka! Livet är bra härligt!
/Storasyster

Gravidvecka 37

27 dagar kvar till BF, 90% av graviditeten har passerat och bebisen är ungefär 46 cm lång.

95% av alla bebisar föds i vecka 37-42. Men grejen med statistik är ju just den att man inte vet vem man själv är och det här med graviditeter och hur och när förlossningar startat verkar ju vara väldigt svårt att förutspå! 

Jag har läst om barnmorskor som menar att det är troligt att barn nummer två föds före BF om det första gjorde det. Men min barnmorska menade att det kan man aldrig veta. 

Vi tar det lungt i ett par veckor till tänker jag, drömde en natt till och med att min morfar som gick bort strax efter att Lilla J föddes sa till mig att ”Nu får du lugna dig!”. Det gäller att försöka njuta av allt det som är mysigt just nu för kanske är det sista gången man får vara med om det här.

Det är såklart häftigt att alltid ha bebis med sig och att alltid vara säker på att inget kan hända den. Sen kan den ju ramla ur sängen, vara hungrig, kräkas, frysa, ha kissat genom kläderna, sakna sin mamma, ha ont i magen, bli uppäten av monster. Det finns massor att oroa sig för, men just nu har den det bara bra!

Jag har läst ett par böcker om förlossning, ”Att möta förlossningssmärtan” av Gudrun Abascal som jag läste förra gången också och så har jag precis läst ut ”Föda utan rädsla” av Susanna Heli som jag tyckte var riktigt bra! Känner mig mer förlossningspeppad nu.

Imorgon ska jag träffa barnmorskan igen, jag tror att bebisen har vänt sig från att ha sin rygg åt vänster till höger. Man kan se att den hickar på andra sidan nu. Blir spännande att se om jag har rätt!

/Storasyster

Gravid vecka 36 och Babyshower

Gravidvecka 35 avslutades på allra bästa tänkbara sätt, med en överrasknings Baby shower! Mamma och syrran hade ordnat det precis som som jag hade önskat utan att de visste om det. En mysig tillställning med mycket fika! Dessutom var det mycket presenter till nya lilla bebisen, såna där fantastiskt söta, lyxiga grejer som vi inte hade köpt själva. Tror verkligen att det blir toppen med de söta tossorna och insatsen i badbaljan, det är ju desto viktigare nu att kunna ha ena handen fri när man snart har två barn och alltså mer att hålla ordning på! Gosiga filtar, söta små kläder, snuttefilt, nallebjörn och så mycket sött och bra fick vi! Dessutom fick vi blöjtårtor, har aldrig sett dem på riktigt förut, bara på bild, så himlans söta! I blöjtårtan jag fick av min kompis var det dessutom choklad och lite andra nödvändigheter. För det är ju som jag ”brukar” säga att första tiden med bebis så räknas även choklad som mat! Haha, ibland måste man ju bara ha i sig något snabbt för att ens orka bre sig en smörgås! Och ibland känns det inte som att man ens hinner bre sig en smörgås och då funkar några rutor choklad! Fick dessutom torrschampo och tuggummin av kompisen, för hon trodde aldrig mer jag skulle hinna tvätta håret eller borsta tänderna! Tufft att vara tvåbarnsmamma! Det är så roligt att man kan träffas och skratta åt sina erfarenheter av den där första intensiva bebistiden. Blev även en del förlossningssnack och värst är då mamma som höll på att föda syrran i hissen på BB, vilken historia!

Här har jag både snofsat till det med en kjol och mascara, dessutom är luggen lite snabbt klippt med kökssaxen i badrummet! Lyxade till det värre!
I vecka 36 är bebisen ungefär 45 cm lång och lagrar på sig fett för fullt. Den fyller nu ut sin hud och är inte längre så skrynklig.
Det börjar kännas ir ryggen att man släpar runt på den här bulan nu vilket ju inte är så konstigt, bebis börjar bli ganska stor. Barnmorskan har visat mig var den ligger med ryggen, händer och fötter så nu är det lättare att känna om det är en spark eller boxning som lillkotten bjuder på. Av någon anledning mår jag mer illa när jag ligger på vänster sida, blir helt enkelt att sova på höger!

På babyshowern gissades det förlossningsdatum, vikt, längd och kön på vår lilla bebis. Alla gissade på att det blir före BF, det är ju det jag också har trott, vi får se helt enkelt. Att det blir en tjej trodde de flesta och inte en speciellt stor bebis heller. Det är roligt att fantisera om vad det är för liten goding där inne. Själv funderar jag mycket på om bebisen kommer ha mycket hår eller inte och om drömmer om att få se de där fantastiska små händerna och fötterna!
/Storasyster

Tågotrolig dag!

Vilken spännande dag vi hade igår!
Efter en tur på skidorna i trädgården på morgonen, gäller att passa på nu innan snön smälter, så stack vi iväg på utflykt.
Det var Lilla J som hade önskemål om att åka och titta på tåg, favoritserien Chuggington på Netflix går varm här hemma... Men igår tyckte han vi skulle ut i verkligheten och upptäcka tåg! Det lät ju som en toppenide och vi gjorde en heldag av det.
Först passade vi på att hämta ut två stycken Babyboxar i Kumla, en från Libero som vi hämtade på ICA Maxi och en från Loyds Apotek. Liberoboxen är den bästa boxen jag hämtat ut hittills, har fått en från Apoteksgruppen också som i och för sig inte heller var så dum. Loyds Apotek däremot var riktigt fint och där lyxade jag till det med att köpa mig ett par nya stödstrumpor! Ahhh... denna glamour med att vara gravid!
Sen började det stora äventyret, jag och Lilla J åkte tåg från Kumla till Hallsberg, en tur på ungefär 6 minuter. Tänkte vi skulle börja lite försiktigt så att ingen fick myror i brallan. Men vi hade kunnat åka i 6 timmar utan att han tröttnade tror jag, det var så spännande hela tiden! I Hallsberg fanns det massor att titta på dessutom, tåg, tågvärdar, rulltrappor, hiss och en tågstation där vi hann äta ett kex innan pappan kom för att hämta oss. Vi avrundade med ett besök i leksaksaffär och så åt vi pizza på pizzeria. Lilla J var lyrisk över hela dagen och vi hade en finfin dag ihop hela familjen!

I veckan har vår stora fluff, gosebjörnen Kiwi fyllt fem år! Tiden har verkligen gått fort! Kommer ihåg första gången vi träffade honom hemma hos uppfödaren och vi föll pladask för den goa hårbollen.
/Storasyster

Virkad bläckfisk

Jag låter projektet virka filt vila lite och har istället börjat virka bläckfiskar!

Den första blev lila och nu virkar jag för fullt på en gul. De ska bli någon slags mobil att hänga över skötbordet eller spjälsängen. Jag måste bara lösa hur själva upphängningen ska vara. Det är riktigt kul att virka små figurer, hade glömt att det var så roligt med amigurumi.
Idag är det dags för besök hos barnmorskan igen och vi ska prata förlossning. Det betyder alltså att det inte är så lång tid kvar tills det är dags. Och hur känns det då? Hmm... tja det var som sagt lättare att vara kaxig och skoja om att bada badkar och nysa ut bebisen för sisådär 20 veckor sen. Att däremot föreställa sig att få träffa sin bebis för första gången är fantastiskt, gråter lyckotårar varje gång jag tänker på det. Och de hänger ju ihop ganska tight de där båda, förlossning och träffa bebis. Nu är det ju dessutom lite sent att ändra sig.
Ska virka en bläckfisk till och tänka på något annat!
/Storasyster

Gravid vecka 35

Höggravid, det är när man inte längre ser sina tår, eller sin bikinilinje.
När man inte når ner till golvet för att armarna blivit för korta eller benen blivit för långa, vet inte vilket.
När man behöver hjälp upp från golvet, eller soffan, eller fotöljen.
När man har på sig stödstrumpor, gravidtights och den största t-shirten man hittar men ändå så glipar det ta mig tusan någonstans och bar hud sticker fram.
Hittade några bilder som är på pricken när det gäller att vara höggravid!

Kroppen säger "hjälp mig, jag spricker!" och huvudet säger "jag vill inte föda barn än".
Men pust alltså vad jag längtar efter min egen kropp!
Jag är avundsjuk på alla som kan promenera som spänstiga typer och inte med myrsteg, de som kan gå ordentligt i trappor och inte som ett litet barn med ett trappsteg i taget, på dem som orkar ha jeans på sig och inte kapitulerar för en outfit helt i trikå.
Tänker att jag ska ta på mig något bekvämt, inser att det då får bli pyjamas eller nakenfis....



Här har vi kulan, tror att den har växt sen igår.
Häftigt ändå att alltid ha bebisen med sig, men du skulle ju inte behöva sparka
riktigt så hårt att magen känns som ett ända stort blåmärke inuti.

I graviditetsvecka 35-36 och framåt i graviditeten räknas man som höggravid och om man
får värkar i dessa veckor försöker man inte längre stoppa förlossningen utan då anser de flesta
att barnet mår bäst av att få födas. Ojojoj!
Men vårt barn kan inte födas riktigt än, för vi har inte köpt en sån där matta som vi tänkte ställa barnvagnen på, eller vikt iordning handdukarna under skötbordet, eller fixat med blöjhinken.
Jag beräknar att de där sakerna, plus några grejer till som jag säkert kommer att komma på bara MÅSTE göras, kommer att ta 3-4 veckor i mitt snigeltempo.
Så i 3-4 veckor till är det lugnt, men sen smäller det precis när som helst, vore toppen om alla kunde anpassa sina scheman och planer efter det ifall att det är just er vi ringer och vrålar "VATTNET HAR GÅTT!"
Eftersom att det på något sätt blivit en tradition i familjen att föda en vecka före utsatt datum så förväntar jag mig att vi bara gör så den här gången också. Huva, tänk om bebis bestämmer sig för att gotta sig där inne en vecka över tiden eller så, då blir det nog panik!

Men! Glada nyheter, nu kan bebisen få ett namn oavsett om det är en liten han eller hon som tittar ut. Som vi har velat alltså! Det är ett stort ansvar att ge någon ett namn. Det ska passa både nu och för alltid. Gärna matcha med storebrors namn, fast också såklart vara fint i sig självt. Nu hoppas vi att vem du än är där inne passar att heta det vi tänkt oss, annars är risken att vi döper dig rakt av efter mamma eller pappa i brist på andra idéer!
För er som vill gissa: Det börjar inte på J (fler namn på J vore svårt att hålla isär), tjejnamnet är kortare och pojknamnet längre, inget av namnen ligger speciellt högt på topplistorna och det blir efter noggrant övervägande tyvärr inte Anastasia.

Jag har läst och hört en del om att man inte vill ha hem familj eller vänner för att hälsa på första tiden när man kommit hem med bebis. Det är klart att någon snorig eller halvsjuk rackare släpper vi inte in ens i trädgården och man kan ju alltid ringa eller skicka ett sms så vi är vakna, eller iallafall halvt påklädda. Men förutom det så tänker jag väll att det är praktiskt om ni kunde komma!
Ja alltså ni som kommer under förutsättningar:
1. Har något ätbart med er. Fika, mat eller snacks. Eller blöjor, blöjor går alltid åt!
2. Kan tänka er att sätta på kaffet själva och sedan ställa in koppen i diskmaskinen (gärna tömma, fylla på och starta den också!). Eller dra en repa med dammsugaren, den står i högskåpet i köket!
3. Kommer för att först gratulera den nyblivna storebrorsan och leka med honom och sen sniffa på bebisen.

Jag skulle tro att vi är bra sugna på att få visa upp vår nya lilla familjemedlem! Nu är vi väldans nyfikna på vem det är där inne och det känns som att det på riktigt börjar gå mot slutet, eller såklart mot början!

/Storasyster

Gravid vecka 34

Idag fick jag på riktigt gå in i appen och dubbelkolla, men jo det stämde att det är vecka 34 vi går in i idag. Konstigt att man gått och väntat i så många månader och nu börjar det dra ihop sig och är bara några veckor kvar.

Idag var jag hos barnmorskan för att kolla så magen växer som den ska, hon var ju inte nöjd förra veckan. Men som jag misstänkte var den perfekt idag, skönt att kunna släppa tanken på att bebisen inte växer som den ska. Nästa vecka ska det pratas förlossning hos barnmorskan. Idag ska barnmorskan att lilla bebis ligger med huvudet neråt och fötterna rakt upp i revbenen, precis som det känns då!

Jag har på riktigt börjat packa förlossningsväskan. Lite mjuka sköna kläder till mig och bebis förståss, necessär, bärsjalen, innetofflor som jag hört så mycket om att man ska ha tar jag med denna gång och lite mat och dryck har slunkit ner i väskan hittills. Lite filtar och någon snuttefilt ska vi stoppa i också och massor med godis! Förra gången hade jag velat ha någon mer bebisfilt och liten mössa, men då stannade vi längre också. Kommer inte ihåg vad vi hade för mycket av. Funderar på om man borde ha musik med sig, det tipsas om det överallt. Vad vore trevligt att föda till? Kanske Lena Philipssons ”Det gör ont”?

Veckan har bjudit på foglossning från foglossningshelvetet. Är nog att det är så isigt ute som ställer till det. Fy tusan alltså, de dagarna det varit värst har jag känt mig helt slut på graviditeten och tänkt att det vore bättre att få föda nu på en gång! Men det har ju gått lite upp och ner hela tiden så det kanske hinner bli något bättre igen.

Att ha kombinerat höggravidsäsongen, föda barnsäsongen och semlesäsongen är ett genidrag!

Jag har fått för mig att det är en liten pojke där inne och känner mig så säker att jag skulle bli förvånad om det kom ut en tjej. Är ju 50-50 och både om min magkänsla är rätt eller fel så är det högvinsten vi vinner! Häftigt!

/Storasyster

Skötbord och babynest

Igår satte jag och Lilla J ihop skötbordet. Han är riktigt duktig på att skruva och greja och kunde en hel del om vad man behöver ha vid ett skötbord, de har ju skötbord på förskolan. Våtservetter behöver man säger han, svårt ord men helt rätt!

Blev ett riktigt mysigt hörn. Nu behöver vi en bra blöjhink så vi slipper sova i bajsdoft, för japp, skötbordet står i sovrummet. Skulle vi ställa det i badrummet skulle vi inte kunna ta oss in själva och ingen annan plats känns heller helt aktuell. Men det här blir nog bra! Skulle vilja ha en mobil eller något på väggen, men hur sätter man fast en mobil egentligen? Skulle vilja ha en sån över sängen också.

I sängen så har babynestet fått ett överdrag! Kommer ihåg att vi fick tvätta det massor förra gången då blöjor läckte, det har ett smidigt överdrag med dragkedja och grejer men jag sydde ändå ett överdrag med plastad frotté så det ska bli ännu smidigare att tvätta och torka fortare!

Resår så det ska ”sitta fast” på nestet och plastad frotté under!

Idag fick vi en glad överraskning, det blir helt enkelt att virka en till filt efter att filten till vår lille kotte är färdig!

/Storasyster

En babyfilt

Det blev en liten gallerfilt till bebisen, mysigt att sitta och virka lite nu och då, framför TV:n, när lillkillen bygger lego och jag sitter med så brukar jag virka och så pratar vi om viktiga saker. Viktiga saker kan vara varför Blixten McQueen  är röd, vad hundarna tänker på och var månen är på dagen. Vad tågen i Chuggington heter (den och Barbapapa är favoriter just nu), om Hugo är en katt, varför vattenpölarna blir is och om det är lördag idag.

Sisådär 10 timmar virkning senare så upptäckte jag att filteländet ju var helt snett. Försökte rädda det med att virka en kant, det hjälpte inte. Så jag repade upp den! Ingen filt längre utan en massa garnnystan igen. Bara att börja om, lägger man ner så mycket tid och kärlek vill man att det ska bli bra såklart. Inte kan man ha sin bebis i en sned filt, hur skulle det se ut? En likadan blir det inte, satsar på snäckskal den här gången. Ge mig ett par veckor och ett tiotal timmars virkning så kommer resultatet!
”Titta vilken stor mage mamma har fått!” sa jag till Lilla J. ”Ja mamma, det är bebisen.” sa han. Så okomplicerat och så rätt!
”Tror du det är en liten kille eller tjej?” ” Det är en bebis mamma!”  Ja precis, så är det ju och allt annat är faktiskt oviktigt! Älskade lilla unge och ditt fantastiska sätt att se på livet!
/Storasyster

Madrass och mage

Mera madrass blev det igår när det var ledigt från förskolan. Upp och ner, upp och ner, vilken lyx att ha en alldeles lagom stor backe i närheten av huset så att han kan springa själv och dra madrassen.

Det är ju lätt att se att magen är alldeles lagom stor nu, ingen tvekan om att det här är den optimala storleken!

Här hemma är det mesta av julen undanstädat, några tomtar som är alldeles för söta för att åka ner i källaren riktigt än får vara kvar och stakar och stjärnorna lyser ju upp så fint i fönstren så de är också kvar. Vår utegran har det tufft i vinter, den har fått slagsida, men vi ska nog ha som tradition att ha den kvar till framåt midsommar ändå för det är ju så mörkt ute annars.

I helgen har vi julgransplundring att se fram mot! Förra året var det riktigt lyckat så det ska bli kul i år också. Dessutom är det tänkt att vi ska boka en resa, vi får se om alla viljor och idéer kan utmynna i något enat beslut.
/Storasyster

SF-måttet

Ja ett sorts mått på den gravida magen som barnmorskan mäter med måttband. Säger visst inte så mycket om barnets storlek utan visar mer att och om barnet växer som det ska.

Idag kan man säga att jag fick nedslag på mitt SF-mått, det höll inte måttet. Jag försökte förklara min fruktteori för barnmorskan ”Förut var magen mer som ett äpple, men nu har den blivit ett päron!” hon köpte inte mitt fruktsnack. Nu ska det mätas på måndag igen. Bra såklart att kotten kollas upp ordentligt, men allvarligt talat, om man kollar på bilderna, är inte fruktteorin glasklar!?

Från höger v.30, 31, 32, 33.

/Storasyster

Gravid vecka 33

Det rullar på kan man säga! Veckan har bjudit på ryggont, törs knappt lägga mig i soffan på kvällarna om jag är själv hemma för jag vet inte om jag kommer ta mig upp utan hjälp. Illamående, det finns inget med gravidillamående som är härligt, det är precis som att vara magsjuk och det är ju noll härligt. Många nätter i veckan har jag faktiskt sovit som en stock och känner mig därför relativt pigg, det härliga vädret vi haft i ett par dagar gör förståss också sitt till!

Den lille rackarn i magen sparkar på uppe i revbenen och imorgon är dags för besök hos barnmorskan igen, sen ska jag dit varannan vecka, känns väldigt ofta! Lillebror eller lillasyster har några namnförslag. Storebrorsan tycker Spindelmannen, vi tänker att det kan bli långt att säga och skriva.

Mmm.. åt en badboll till frukost, hur gott som helst, blir lite uppsvälld bara...

/Storasyster