Måndag och jag var en gasell, nästan

"...och så ska vi gå ihop två och två!" Sa tränaren igår.

Och mitt huvud började komma upp med ursäkter precis så som vilken normal 32-åring som frivilligt tagit sig till träningen som helst.

"Det går inte. Jag kan inte. Jag vill inte. Vilken är närmsta vägen till bilen?"

"Ska vi springa ihop?" Frågade hon som stod bredvid mig.

Precis som vilken helt funktionell vuxen i tights som helst, så kände jag;

"Oh ya!"

Och så sprang jag som en gasell, eller kände mig som en, på insidan.

Vill du springa med mig Kiwi?

Han säger alltid ja!

/Storasyster