torsdag 6 september 2018

Var tar vägen vägen?

I måndags hittade jag honom ståendes på alla fyra med fullt fokus på att försöka lyfta ena handen. Jag blev livrädd och sprang in och puttade omkull honom! Nej, skoja bara, det gjorde jag inte! Men hallå alltså, han kan väll inte börja krypa än. Vad händer med min bebis. Äter mat, förflyttar sig, sitter upp och ser ut att ha en tand på gång. Nu får han lugna ner sig, jag hinner faktiskt inte med!
Den söta barnvagnsmobilen som vi hade över liggvagnen, den passar inte till sittdelen på vagnen, han får den liksom takt i ansiktet. Så kanske det är med alla sittdelar? Jag vet inte. Jag gjorde iallafall om sen till ett hänge så vi ska kunna ha glädje av den ett tag till.

Nu när han blivit lite äldre har han faktiskt börja uppskatta att åka vagn (ibland), det är kul att sitta och kika sig omkring. I vanlig ordning är det bäst om brorsan och hundarna är med när man åker så det händer lite, att bara kika på mamma blir lite tradigt.
I tisdags var det 6 månaders kontroll hos läkaren också. Att han är helt perfekt vår lille visste vi såklart, nu vet dom det också! Tycker det är lite svårt det där med BVC ibland, vi har bytt sköterska på vårt BVC flera gånger sedan A kom, fyra olika har vi hunnit träffa, och de ger ganska olika råd. Ganska förvirrande även om de säkert menar väl allihop. Nu har vi en ny kvinna igen och jag hoppas hon inte frågar "Men känner du dig inte isolerad där ute på landet?" Som de andra har gjort. Blir så full i skratt, alltså... vi har valt att bo på landet för att vi vill det, vi längtar inte in till stan. Dessutom har vi ju bil! Kanske får frågan de känner sig isolerade i stan, bortkopplade från naturen så att säga. Nej, ofta tycker jag råden jag får av andra mammor är bättre än BVC! Tur att det finns många att fråga så man inte bara haft BVC, då hade det varit svårt.
Något som verkligen märks skillnad från vecka till vecka är at armen får mer och mer glädje av varandra. I veckan lekte de en lek i köket där A var brevbärare i sin gåbil och kom med posten, det var storebror som packade i postbilen och packade ur vid postlådorna. Båda var helnöjda med leken och höll på länge och grejade ihop. Tänk så mycket lek de har att se fram emot tillsammans!
/Storasyster

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar